Helomvändningar och saknad
Som vanligt med förhoppningen om att komma hem tidigt. Men likväl med insikten om att jag sällan lyckas med just det. Efter 4 öl brukar jag göra en 180 på nästan alla beslut om måttligt leverne.
Saknar att ha nån att längta hem till. Nån att hålla mig i skinnet för.....
Ensam kille söker
Även fast jag fullt ut begriper att det vore inte bara korkat, utan på gränsen till vårdslöst att gå ut ikväll.
jag hoppas verkligen att jag kommer klara av att lägga band på mig själv, men jag har å andra sidan gjort dumma saker tidigare. Dummare än att gå ut trots att man inte är helt frisk till och med. Just när det gäller dumheten verkar jag knappt känna några gränser längre. Eller så skiter jag bara helt i det, jag vettefan.
Så, här sitter man då på kontoret. Lyssnar på allas planer för helgen med denna ambivalens, och framför allt vetskapen om att det kommer att bli tråkigt hemma.
Ensam kille söker flickvän att på sätt och vis bli räddad av.... Verkar det som....
Hade jag det hade hela detta inlägget löst sig av sig självt.....
Jag är KÄR
Nej, det handlar inte om snärtan jag telefonerat medsenaste tiden, nånting säger mig att den relationen inte är nåt värt att satsa på, hon behöver både landa i sig själv och reda ut issues.
Ovanpå det är jag inte alls intresserad av nån slags distansrelation, oavsett om sthlm-uppsala kanske är gränsfall.
Jag är fett kräsen och ser det som min mänskliga rättighet att ha min tjej på cykel avstånd så jag kan ångra mig mitt i natten och komma på att det är mysigare att sova två.
Hur som så är jag inte kär på det sättet.
Men i dethär däremot, i detta är jag tokkär.
har bestämt att min familj skall dubbleras, nästa vår blir vi två. Jag och en svart sånhär tös ska dela våra liv ett bra tag framöver.
Är det möjligt att göra nåt annat än att smälta fullständigt?
En tik ska jag ha iallafall, låg halva natten och fnulade på namn.
Bra förslag mottages tacksamt. :)
Singel polare suger
Inte bara rensade han min kyl, tog mina småpengar till godis, bad om en cigg på hemvägen, sket i att diska efter middagen, plockade fan inte ens undan.
Han va till och med på min nässpray själv.
Den jäveln.
Frågan är vem som är rätt polare att bjuda över istället. Rätt polare är ju som potentiella flickvänner. Mer eller mindre alltid upptagna och sjukligt svåra att hitta.
Fan att det ska va så svårt med allt. Hatar att va singel.
Svininfluensa säkert!
Utvecklingen är negativ just nu, det kliar sjukt i lugnorna. Ögonen sticker och näsan känns som att den håller på att ta ordentlig sats för att bli täppt snart.
Inom kort kommer jag därmed börja tycka extremt synd om mig själv, jag kommer gnälla som faaaaan och antagligen ringa morsan för första gången på 1 månad typ.
För så funkar det här i världen....
Och som den erfarna optimist jag är skulle det fan inte förvåna mig om jag skulle åka på dendär jävla svininfluensan....
Skit....
Typiskt
Sen om det beror på svininfluensan eller hårt leverne senaste veckan det vettefan. Men jag har inte tid att inte jobba.
Rubricerad som förolämpad
Ännu mer patetiska är dom enskilda poliserna som inte kan ta kritik, och absolut inte heller kan be om ursäkt för att man av defacto gjort fel. Eller knappt ens erkänna att dom misstolkat något.
Näe, för poliserna i sverige ser sig själva som lagen. Punkt Slut. Man är inte bara polis, man är också domare och bödel.
Synd att det finns så få bra poliser. För var dom bara liiiiite bättre skulle folk kanske dra sig för att ställla till det. Om man respekterade dem skulle det bli lite annorlunda, speciellt för dom själva.
Dom skulle ju få ett betydligt drägligare arbetsklimat.
Å andra sidan skulle dom inte få så många att fajtas med. Och så kan man ju inte ha det.
High Definition Television
Foka på jobbet är inte lätt när man dels är sjukt trött och blandar upp det med lite lagom bakfylla.
Och inte blir saken lättare då det sitter en gigantisk HD-tv framför snoken på mig som visar Animal Planet dagara i ändå. Ska väl kanske inte klaga, kunde vart värre, jag kunde ha haft ångest och varit deppig. Då hade jag antagligen bölat som en spädis nu framför Animal Cops.
Men så är det inte. Inte denhär gången iallafall.
Men likförbannat svårt att foka på jobbet.
Saker som löser sig av sig självt
iallafall var den ena av tjejerna singel, men när man blir inbjuden att gosa med två sötisar samtidigt brukar man inte börja moralisera över huruvida det är eller inte är taskigt mot någons kille.
För hade den pojkvännen ifråga haft samma erbjudande som jag så hade han knappast tackat nej.
Så, här sitter jag på jobbet. Och det börjar gå upp för mig att det knappast var jag som satte på någon i natt. Tjejerna satte fan på mig. haha
På väg mot nåt
Lovade i ett svagt ögonblick att hjälpa kollegan. Lovade att följa med honom til Sthlm beer & Whiskey festival i eftermiddag. Ett mycket dumt val av mig, för imorgon har jag exakt NOLL rena kallingar att dra på mig.
Så det får bli till att shoppa upp sig på några och pukla ner dom i axelremsväska innan jag bränner till nacka. Lär nog inte vara hemma till 21. Och skulle jag vara det lär jag inte tvätta....
Mycket för lite, och lite för mycket
Tankar snurrade om allt möjligt, framför allt tyvärr om att jag borde åka hem och tvätta, kanske diska undan från chillkvällen hos mig i söndags. Dvs, jag visste mycket väl att det borde göras hushålls sysslor.
Men jag visste också att jag inte alls hade nån lust, det har jag sällan iofs, men just igår hade jag absolut ingen lust att vara ensam.
Så, jag hamnade i en taxi som for iväg åt rakt motsatt håll fån Lilla Essingen, för att landa på min kompis restaurang någonstans i Vasastan. Hade inte sett killen ifråga på månader så det var ett kärt återseende. Ännu roligare var att hans pappa var där, och honom har jag inte sett sen -90 talet typ. Galet kul!
Jugge familjen (dom är serber) tog liksom hand om mig, Jugge gubben var för mig som en reservpappa. På många sätt har han fan tagit hand och gett bättre råd till mig än min egen farsa nånsin gjort.
Hans råd igår var att spendera tid där ett tag, dricka lite plommonbrännvin importerad från "Det Gamla Landet". Riktigt starkt skit dedär. Och Jugge gubben själv är ju inbiten halvalkis och är inte riktigt den som biter av.
Timmar senare trillar nästa kompis in på samma hak, och vi kastar oss S:t Eriksgatan ner och börjar barhoppa.
Surfare blandas med Captain Morgan pangare på varenda hak hela gatan, ända till Fridhemsplan.
Väl där behöver jag nog inte påpeka för någon att klockan var en hel del och jag var också tillräckligt rund om tassarna en vardag för att faktiskt börja tänka på refrängen..
Tog iallafall bussen hem sen, kors i taket.
Berusad är jag ingen frekvent bussåkare......
Hemma, ett nytt samtal över luren. Som var minst lika trevligt, och nästan lika långt.
Tyvärr räcker inte 5 timmars sömn när jag varit ute och slarvat, speciellt inte två dagar i rad.
Idag blir det sackysäck, hushållssysslor och tyvärr ett försök att komma ner i tvättstugan. Och inte en droppe öl ska jag ha i mig heller, måste vara stark till imorgon. Imorgon är det after work fick jag nyss besked om.
Och så levde jag lycklig i alla mina dagar.
Upprymd
Jag hatar telefonprat, jag gillar mötet. Annars hade jag nog stannat kvar och jobbat med glossiga magasin och gjort 90% av jobbet via telefonen. Men det var aldrig min grej, jag gillar mötet.
Att sitta ner med en människa och kunna läsa alla sublima uttryck, och också kommunicera tyst genom blickar i samförstånd eller iband bara ett flyktigt leende som försvinner lika snabbt som det svepte över läpparna. Små signaler ett telefonsamtal aldrig kan komma i närheten av.
Jag gillar mer mötet så till den grad att 5 minuter i telefon för mig känns mer än tillräckligt.
Men ibland händer det oväntade saker, ibland möter jag någon som har tillräckligt mycket intresssant att säga med lagom söt röst att jag inte kan slita mig.
Pillow talk är bland det mysigaste som finns......
Som inatt exempelvis.
Brev till dig
Finns inte på kartan att någon annan, annan än jag skulle fått den behandlingen. Man gör ju inte så, inte mot någon. Inte där, inte då och aldrig så.
Det var aldrig bara ditt fel, det vet jag. Jag tar också det fulla ansvaret för min del.
Det enda jag säger är att jag nu ser och vet att du skäms, och det ska du göra. För du svek egentligen inte bara mig, både dina och också mina ideal.
Men framför allt dina.
Men, jag tänker inte vara här som nån slags tvättbräda för ditt smutsiga samvete. Jag är ingen överspelbar vhs kasset som du kan magnetisera in något annat på istället för dina faktiska minnen.
Dom får du leva med, jag är så klar. Oavsett om du är färdigutredd med dina nyligen uppkommna insiker om falskhet mit digsjälv och oss som känner dig.
Men jag vill fortfarande ha mina hemnycklar.
Vafan e problemet?
Dumsnålhet bedrar
Hon brukade ju i tid och otid påpeka att jag var en sån märkesssnobb, vilket jag egentligen inte alls är. Men, i och med vad jag jobbar med, och hur folk omkring mig klär sig vill jag förstås se proper ut. Inget konstigt med det.
Nu är saken den att jag alltid brukar köpa Tiger skor, en av de saker jag fått äta upp vid fler än ett tillfälle. Tigerdojjer är inte bara snyggt, dom råkar hålla på ett helt annat sätt också.
Och det är inte så att jag springer och betalar 2 500 kr för ett par heller, jag brukar lite då och då åka till Vingåkers Outlet och handla lite.
Tyvärr var det nog lite mer än ett år sen denna gången, så jag har sladdat runt på Din Sko, De Deitrich m.m i deraqs budgetvarianter, som Hon dedär x:et alltid menat håller minst lika bra.
BULLSHIIIIT!
Back to basic, jag bokar en biljet till Vingåker vid löning.
Puckade jakter
Jag vet, iom vad hon skriver i sin blogg, att jag tydligen är en vän.
Men.
Trots daglig kontakt via alla olika internet grejjer så svarar hon aldrig i telefon.
Känns som att tillräckligt många varningslampor har tänts nu.
Samtidigt gillar jag henne, fan, varför vill man alltid ALLTID ha detsom är lite struligare och svårare.
Jävla skit.
Virituell kärlek
Tjejerna, söker egentligen det klassiska. Lång, ambitiös med ett bra jobb. Klar med sig själv och vet vad han vill.
Som kvinna ska man flika in hur mycket man gillar att resa också, inte för att den egna ekonomin tillåter dessa 4 månaders jordenruntresor med fallskärmshoppning och safarin en gång i halvåret.
Nej nej, det är för att understryka hur spännande dom är av naturen, och framför allt för att om du inte kan se dig själv betala merparten av nästa semester så har du inget att hämta.
Dom är också oavhängligt trötta på players. Men dom kan inte släppa sin bimbolivsstil.
Vilken förövrigt benämns som "sex in the city lifestyle", och är precis lika 00:talet som det låter. Men det har inte gått upp för dom ännu.
När det gör det kommer det kännas pinsamt, och man kommer fjärma sig från det så hårt det nånsin går.
Ungefär som man gör med sin hemstad när man flyttat till Stockholm.
Killarna som bara vill ligga, dom är noggranna med att påpeka hur mycket dom tränar. Delvis för att få ragget ifråga att nappa etfersom hon sannolikt har überblonderat hår, Restylane läppar och är ytligare än vattenskräddare på skogstjärnar en sommarnatt. Men minst lika mycket för att kunna uppvisa nån slags tvättredskap i sitt fotoalbum. Varför? Av samma orsak som det finns SPAM. Alltid finns det nån dum jävel som går på skiten och köper.
Dom har heller inte allls några problem med att påta ner ett par rader om multisportandet, för att belysa sin höga testosteronnivå. Avslutar inte ogärna med nåt inlägg om att karriären, äta och dricka gott på BRA restauranger osv osv osv. för att framstå som nån med vardagliga vanor och medelinkomst finns inte på världskartan. Man har helt enkelt inte förlikat sig med att detdär jobbet på ASA transporter inte kommer mynna ut i en VD post innan man fyllt 35.
Dom är renodlade players och skulle aldrig slå sig till ro med en bimbo. Dom skulle å andra sidan heller aldrig slå sig till ro med nåt annat än en bimbo heller, för efter x antal års leverna med vissa vanor har verklighetsbilden förskjutits lite. Exempelvis kan det vara så att man på fullaste allvar tror att alla tjejers bröst står rakt upp som marängtoppar när dom ligger på rygg. Och att den snopna uttryckslösa blicken egenltligen signalerar fertilitet och tillgänglighet.
Det sistnämnda om tillgängliheten stämmer, men resten brukar oftast bero på egen vald förflyttning av personen ifrågas egna fettceller.
Snubben har ingen aning, men han vet att hon plutar gulligt. Och gör hon det, så ser hon ju ut som "mallen" och då kan jag visa mig ute med henne utan att skämmas för jag har ju hållit mig till normen.
Sen finns det förstås ett par ärketyper till.
Allt ifrån tjockisar som trånar efter nåt ouppnåbart, till renodlade freaks som knaprar lyckopiller och sitter framför datorn i förhoppning om att en gång bli räddad av någon som står ut med dem själva.
Lite här och var hittar man en fining, med bra värderingar.
Men dom är exakt som fjärilar, vackra att titta på men nästan omöjliga att fånga.
Så vad är sannolikheten att träffa nån där?
Större chans att jag blir kär ute på gatan känns det som.
Nån som har ett bra tips på bra gator?
Storkok
Matlagning för mig, efter uppbrottet, har nästan helt uteblivit. Trist, för det är ett av mina favorit intressen.
Delvis på grund av att jag knappt varit hemma, och resterande del vet jag ju beror på mitt matslarv överlag. Om jag snittat på 1,5 mål mat om dagen senaste tiden är det nog fan högt räknat.
Det har absolut inget med nån slags bantning att göra, mer att jag inte haft nån matlust alls. Och den är egentligen inte tillbaka heller. Men jag tyckte, när jag gick på Vi butiken, att det skulle vara kul att göra nåt.
Så, nu har jag då snart 2,5 kilo revbensspjäll som ser sjukt goda ut. Men jag är såklart inte hungrig.
Inte mer än rätt!
Satt precis och konstaterade att Karin Götblad inte riktigt fick hjälp av sina kollegor när det behövdes. http://www.aftonbladet.se/nyheter/avslojar/article5774271.ab
Förstås tragiskt att skyddade personer inte får hjälp, patetiskt likväl av SÄPO som uppenbarligen inte klarar annat än att jaga stackars muslimer i förorterna.
MEN, det är faktiskt inte mer än rättvist att Karin själv får smaka på hur det funkar idag. För se när vi vanliga ringer Ambulanser och Poliser då ska det till nåt exceptionellt för att man skall få den hjälp man skattat hela livet.
Man kan inte annat än hoppas att karin kanske tar sig en funderare över hennes egen organisation också, med dendär nyupptäckta hjälplöshetskänslan i färskt minne.
Hemmamatcher
Tog uppenbarligen det strategiska beslutet att spela hemmamatch inatt. Mindre bra strategi dock att släpa hem en branchkollega. Jag som nitiskt i hela min karriär hållt mig ifrån sånt, typiskt.
Hade det varit en bra resa hade jag kanske inte haft lika mycket ågren, men det var verkligen bara ett renodlat fylleknull på ren svenska.
Och sådana är sällan särskilt givande eller intresssanta.
Däremot kunde jag konstatera att det är väldigt mysigt att sova med en till varm kropp i sängen, fast det känns redan lite ovant.
Tror att jag borde göra som förra gången jag var singel och skaffa mig en "bara sova sked kompis". Visserligen sket det sig sist på i princip alla fronter, men ändå.
Jag kan lätt klara mig utan sex, men aldrig utan närheten. Har alltid, och kommer nog alltid vara en sucker för kramar och att ligga sked.
Jack´n Jones
Köpte mig ett par jeans på Jack´n Jones för nån vecka sen, tog förstås inte mer än ett par dagar innan en söm i gylfen hade släppt. Men jag har ju min kompis som jobbat inom branchen som påpekade det uppenbara fabrikationsfelet och att jag naturligtvis har rätt till antingen nya jeans eller pengar tillbaka.
Jag stövlar förstås dit, presenterar mitt dilemma. Och får faktiskt ett par nya jeans som jag provar.
För att omedelbart upptäcka att exakt samma söm är så dålig att den går upp om man tittar på den i princip.
Ytterligare ett par jeans kommer in, ytterligare en gång upprepar sig samma sak.
Då vänder Jack´n Jones. Dom menar att jag får lämna byxorna för reparation. Dom menar att några nya jeans inte kommer på fråga.
Mig veterligt betalade jag inte för ett par redan lagade byxor.
Hade det varit första gången Jack´n Jones hade levererat klädre med bristfälliga sömmar eller en passform som försvinner efter 1 tvätt, då hade jag haft överseende.
Denhär gången tänker jag fan inte ge mig.
Jag ska ha mina pengar, inga nya trasig jeans!
Neggo!
Tristessen av att vara singel är sjukt påtaglig en dag som idag. 16:11 borde jag egentligen se slutet av arbetsdagen och längta hemåt.
Speciellt en dag som idag då jag tydligen betalar av sviterna efter en på tok för sen after work. Men icke.
Att stressa hem till en tom lägenhet känns helt menlöst, att ens befinna sig inom domdär väggarna som en gång huserade en liten familj sliter.
Inte på grund av saknaden, bara tristessen.
Inte ens matlagning är kul längre, vilket kanske inte är särskilt förvånande. Det har nog inte undgått någon att det suger att laga mat ensam. Eller bara åt sig själv.
Istället ligger nu en massa egentligen prima saker och fullständigt ruttnar bort i både kylen och frysen. Allt medans jag relanserar mig som singel på stadens krogar.
Slarvar med maten, dricker för mycket och sover varken tillräckligt eller bra.
Näe, idag är det ingen bra dag. Idag är jag påtagligt singel och uppenbart less på både det och mig själv.
Fan.
Bärs nån?
